Så har jag skördat de första mördarsnigelungarna för i år.... 2 cm långa och mycket smala, de ser ut som minimaskar, målmedvetna och inte ett dugg a la Bambi på hal is är de. För en månad sedan syntes föräldrarna till efter vinterdvalan. Så det har gått fort.
Ungarna har har en självmedvetenhet redan som små som är -tyvärr- beundransvärd. Föräldrarna deras är fortfarande ganska eleganta i kroppen, och de rullar ihop sig som en studsboll när man tar i dem. det gör däremot ännu inte de små- undrar hur gammal en mördarsnigel är när de lär sig studsbollstekniken.
Men måste bekänna en sak: Jag har börjat med ett nytt sätt att ta död på de stora mördarsniglarna. Ser jag en- och jag inte har grässaxen med mig - tar jag en pinne och sticker den i dem precis där jag brukar lägga saxsnittet De sitter som fastnaglade vid marken. Lika effektivt som sax. Och jag lägger några löv över... Annars ser det så dramatiskt och äckligt ut
